Minnen
Jag håller på att samla ihop grejer som jag ska sälja på loppis i helgen, och då hamnade jag långt in i en skrubb där jag har samlat gamla papper och böcker. Där finns bland annat dagboksanteckningar och dikter från tonåren. Såklart började jag läsa lite, med insikt om vad det står där. Det är ett under att jag har tagit mig så här långt i livet och ändå klarar mig så bra med tanke på allt jag har upplevt. Det finns ingen som kan förstå varför jag är som jag är eller reagerar som jag gör i vissa situationer. Vissa verkar tycka att jag är lite mesig som fortfarande är sjukskriven efter mitt missfall, men ingen har gått i mina skor, så ingen har rätt att döma mig.
Jag brukar se mig själv som en stark kvinna. Jag är stark på så många sätt. En bra kvinna reder sig själv. Och det har jag gjort, alltid. Jag är inte den som ber om hjälp. Jag försöker om och om igen tills jag klarar det. Så har jag alltid varit, sedan jag var liten flicka. Men man ska också kunna be om hjälp. Det är nästan det viktigaste av allt. Att kunna det, när nöden kräver det. Det är starkt. Därför har jag bett om hjälp nu. Att bearbeta. Det är inte bara missfallet som gör mig ledsen. Det är så mycket annat som ligger bakom och pyr, som blossar upp när jag svajar lite. Ingen annan har gått i mina skor, och det önskar jag inte heller. Mina skor har varit så djupt nertryckta i leran att jag knappt kunnat få upp dem och gå vidare. Men jag har tagit mig vidare, och jag går fortfarande framåt, om än lite saktare just nu.
Jag längtar efter sommarvärmen. Just nu regnar det titt som tätt och just nu blåser det också. Studsmattan står ute på gården tillsammans med gungorna och sandlådan och massa leksaker. Nu syns det verkligen att det bor barn här. Det är så underbart. Hemmet får liv! Jag längtar till semestern då vi alla tre kan vara hemma samtidigt och bara umgås som familj. Det finns så mycket jag vill visa Tyra, upptäcka tillsammans med henne och lära henne. Hon skänker så mycket glädje och liv till oss och jag vill ge henne så mycket tillbaka, bara för att hon finns. Hon är mitt livs kärlek :)
Dagens positiva: solen skiner, fåglarna kvittrar, och jag kan komma i mina tighta jeans igen.
